När vildsvin bökar i skogsmark blottläggs jorden. Det skapar öppna ytor där mindre konkurrenskraftiga växtarter får fäste. Samtidigt sprider vildsvinen fröer och sporer när de rör sig mellan olika miljöer – och bidrar på så vis till biologisk mångfald i landskapet.
Det är sådana ekologiska effekter som doktoranden Evelina Augustsson undersökt i sin avhandling Boar feeding grounds, publicerad av Sveriges lantbruksuniversitet i december 2024. I avhandlingen visar hon hur vildsvin påverkar marker och ekosystem – ibland negativt, men också positivt.
– Vildsvinen skapar små, lokala förändringar som ökar variationen i markvegetationen. Det kan gynna biologisk mångfald, särskilt i skogslandskap där naturliga störningar är ovanliga, säger Evelina Augustsson.
Studien bygger på GPS-data från märkta vildsvin, vegetationsinventeringar och fältexperiment vid utfodringsstationer. Resultaten visar att vildsvin ofta utnyttjar jordbruksmark i stor omfattning, men att utfodring, som ibland används i förvaltningen, sällan har tydlig effekt på det beteendet.
– Vi kunde inte se att utfodring minskade vildsvinens användning av jordbruksmark. Samtidigt kan utfodring påverka samspelet mellan olika arter, vilket är viktigt att ta hänsyn till, säger hon.
Ett tydligt exempel är rådjur, som verkade undvika områden där vildsvin rörde sig mycket. Det tyder på att vildsvinens närvaro kan påverka andra klövvilts beteende, vilket i sin tur påverkar växtligheten.
– Det vi ser är att vildsvinen inte bara påverkar sin omgivning direkt, utan även indirekt genom att förändra hur andra arter använder resurser i landskapet, säger Evelina.
Hon hoppas att forskningens resultat kan bidra till en mer nyanserad bild av vildsvin i Sverige.
– Vildsvin orsakar skador, men de fyller också en viktig ekologisk funktion. Den balansen är viktig att ha med sig i vildsvinsförvaltningen, avslutar hon.